Farväl 

Ett stort kapitel i mitt liv har kommit till sitt slut. Jag är numera inte en universitetsstudent utan en nyutexaminerad läkare. 

Dr Monira Negash. 

Det ser sjukt konstigt ut i skrift. Ok ok så jag är inte fullärd, man blir nog aldrig det men jag är klar med basen, grunden. Nu får jag kliva ut i den riktiga världen och axla ansvar för mer än mina studier. Det känns läskigt, fantastiskt och lite mer läskigt. 

Det fanns ingenting som inte var perfekt med min examensdag. Familj och vänner var där, jag blev överröst med kärlek och värme. Det var den bästa dag i mitt liv. Att sitta där på Operan och höra på alla dessa avskedstal, svära eden, bli uppkallad på scen för att få mitt efterlängtade diplom som jag har svettas för, skaka hand med rektorn… Får fortfarande rysningar. Det var mäktigt. Så nu säger jag hej då till bloggen. Den har följt mig i snart 10 år, genom tonårsdravel och tentaångest, mitt första riktiga förhållande som senare blev ett långdistansförhållande, glädje och sorg. Men jag sätter punkt här. Det här har varit det bästa jag någonsin gjort i mitt liv och alla drömmar jag någonsin haft som barn har gått i uppfyllelse. 

   
       

   
 

Just like moons and like suns, 

With the certainty of tides, 

Just like hopes springing high, 

Still I’ll rise. 

/ M 

blogstats trackingpixel

Jag hade aldrig!! 

Frågade du mig några år sedan om jag hade velat spendera mer tid i Polen än jag behöver hade jag skrattat dig i ansiktet. 

Jag har nyligen kommit hem från en extra vecka i Gdansk. Dels hade jag ett viktigt möte med skolan där jag blev UTSKRIVEN (halleluja) men jag ville också hänga. Jag hade en riktigt jäkla fin vecka med vänner där jag har grillat, shoppat, ätit, festat och skrattat. Jag känner mig klar med Gdansk på ett BRA sätt nu. 

   
             

Nu tar jag en vecka med lite återhämtning och sen är det dags för EXAMEN! 

/ M 

blogstats trackingpixel

Och så var dagen kommen..

Snart börjar min blogg lida mot sitt slut. Sista dagen som student har kommit och gått. Jag vet att jag borde vara helt extatisk och överväldigad med glädjekänslor men jag är lite ledsen. Sjukt sjukt sjukt. Hade jag vetat att jag skulle känna så här för några åt sedan hade jag aldrig trott det. Men Polen är en del av mitt liv och jag är tacksam för upplevelsen. 

Vi firade såklart framför Biomedicum, byggnaden där vi hade många mördartentor. Champagnen flödade när vi glatt firade vår SISTA DAG I SKOLAN. Jag har bara kunnat drömma om det här. Avundsjukt har jag gått förbi tidigare elever och önskat mig samma upplevelse. 

   
            

   

Vi fortsatte på Hilton takterrass med lite mer bubbel och mat. 

   

     

Efter att ha städat ur min lägenhet och packat min lilla Nissan Almera (WahB sigz) så fanns det inget annat att göra än att… Fortsätta fira såklart. 

   
             

Polacker har svårt att skilja mig från Asal för någon anledning. Äh dom har ju rätt på ett sätt, vi är ju systrar. ❤️

Nu är jag hemflyttad till Sverige! Kan ni förstå det? Efter en oändlig båttur över Östersjön igår är jag här. Fast… Jag ska tillbaka till polskiland nästa vecka och knyta ihop papperssäcken med dokument som vanligt. I don’t mind, har inte riktigt sagt hej då än! 

 

blogstats trackingpixel

Snart

Imorgon är min sista dag någonsin framför skolbänken. DET är helt sjukt. Imorgon är jag en läkare. MD. Nää jag förstår ingenting. Var försvann all tid? 

Vi läser Akutmedicin denna vecka och fastän vi är sjukt skoltrötta är det så himla roligt. Vi får träna på avancerad hjärt-lungräddning och öva på scenarion. Det är väldigt bra, speciellt när jag börjar jobba snart. Det är också sjukt, att jag ska stå där och jobba själv i sommar. Nää jag måste försöka förstå att det är verkligt. 

Lite ledsamt men mycket mer roligt att få börja med nästa steg i livet. Jag kommer sakna att hänga med mina vänner varje dag i skolan, att den vardagen bara försvinner. Att ha gått i samma grupp som Asal (i 6 år!!!!) och Bassam nästan lika länge, och träffas varje dag till att helt plötsligt leva två helt olika liv, ja det är sorgligt. MEN jag tackar universitet för mina erfarenheter och vänner, tar med mig dom och startat ett nytt kapitel i SVERIGE. Jag ska komma hem. Fy satan så sjukt. 

   
  

Imorgon blir det slutprov med en praktisk examen och en teoretisk. Vi packar såklart med oss champagnen i skolväskan! 

  
Jaha då blev det här slutprodukten efter 6 år. Dr. Monira Negash. Coolt! 

/M 

blogstats trackingpixel

Project Monira ADD. 

Jag hade kunnat behöva ett lager till av svart tavelfärg och magnetfärgen under den svarta funkade inte MEN det blev fasiken snyggt. 

Jag fick för mig att göra en griffeltavla på 160×90 cm. Jag tog i överkant kanske men va tusan, all in. Jag har också målat om en möbel som var sliten och gammal. Vår gamla hamsterpall. 

 Den ska skruvas upp på väggen!   
  

Gamla pallen där vår kära hamsterbur stod på. 

  
Det finns inget mer givande än att ha gjort något från scratch. 
/ M  

blogstats trackingpixel

Acceptans

Jag är en inbiten morgonmänniska. Jag kan absolut inte sova längre än till 8, högst 9. Det är inte riktigt ok för folk i min närvaro att jag vaknar så tidigt. Förstår inte varför, jag sätter ju bara på tv:n, musik, dammsugaren eller stökar runt i köket. Hur jobbigt är det? Det är snarare jobbigare för mig som måste sitta och vänta på att hela världen ska vakna upp. Hehe. 

Jag kunde inte vänta så jag smög upp och pillade på mina projekt. Det är en process som tar tid nämligen, dvs en bra övning för mig som tyvärr inte lyckats bygga upp tålamodet med åren. Jag hoppas på att det blir bra det här! 

   
  

 

/ M

blogstats trackingpixel

Hitlers bunker + Schweden 

Så vi åkte till Hitlers bunker. Det var en bra sträcka dit genom polskt landskap och små byar. Det var ganska mysigt ändå och jag står som sagt i skuld till Viktor. 

Några år sen åkte vi till Paris och Rom. Det var en fantastisk resa, och vi gjorde allt man ”ska” göra förutom en sak. Vi besökte aldrig Colosseum. Min ursäkt var dålig, det var alldeles för varmt. Vi hade dagen innan köat utanför Sankt Peterskyrkan i 3 h när det var 36 grader i solen, jag bara orkade inte. Så jag vägrade. Detta har jag fått slängt i ansiktet titt som tätt under åren. Så han fick bunkern. Nu är vi kvitt. 

   

  

 

Hur som. Jag är ledig i en vecka innan min SISTA kurs någonsin på GuMed! Så jag spenderar tid hemma i Sverige med Viktor. Jag ska bara ta det lugnt och starta projekt. Jag börjar med mina projekt idag. Ska bli roligt! 
   
 
/ M 

blogstats trackingpixel

5 skoldagar kvar

Ok så det är 2 veckor kvar i gdansk men enbart 5 skoldagar kvar. 5 jäkla skoldagar kvar i mitt liv, nej det är sjukt. Jag kan känna mig ganska avtrubbad men det är för att det är så konstigt. Jisses. 

Hur som, igår firade vi Julia som är vår gruppledare med champagne och presenter för hennes underbara arbete och kämpade för våra rättigheter här i Polen. Ingen annan hade kunnat göra ett bättre jobb!!! 

   
   

Senare på kvällen kände vi för att grilla. Vi hade så himla fint väder! Ja, många underbara dagar ska vi ha nu på slutet. Måste göra Gdansk med stil! 

   
   

Vi har spenderat dagen med att åka till Hitlers bunker som jag nämnde några inlägg tillbaka. Jag hoppas detta ger mig återupprättelse för mitt misstag i Rom. Jag berättar mer imorgon… 

blogstats trackingpixel

Lawendowa

Igår tog jag en promenad in till gamla stan, en kvart från mig, för att dricka lite gott och lyssna på jazz med min kära vän Sara. Kan knappt förstå att det har gått 6 år sen vi träffades, varav 2 av dom åren har vi delat lägenhet. Det är viktigt att ta hand om sina vänner. Alla förhållanden jag byggt genom åren och banden vi delar är viktiga för mig! Vi ses för tusan snart igen :) 

  

   
 

/ M 

blogstats trackingpixel

Bal 2015 

 

  

Se så vuxna vi är. Att denna dag skulle komma har känts som en evighet men nu är den här. Vår examensbal. Helt fantastiskt!! 

Sluttampen nu sen åker vi heeeeem! Tjoho! 

blogstats trackingpixel